14 January 2009

Historien om Ludvig, del 2


 Väl framme på trädgårdscentralen satt Ludvig kokande förbannad vid utgången och väntade på Ebba-Britt som stod och hade stora svårigheter att välja rätt skit till sina pelargoner. Ludvig tänkte på den äckliga katten och hans ytterst oförskämda fräckhet. Ser jag honom igen, ska jag fan daska till han med en gammal gurka, tänkte räven. Han känner inte mig. Tror han att jag är en kärring bara för att jag måste springa bredvid en kärring? Jag är ingen kärring. Jag är den hårdaste räven i byn. Snabb som vinden och stark som bävern…
Ludde ludvig!”
En skränig röst avbröt Ludvigs dagdrömmande. Ebba-Britt stod och vinkade honom till sig. Men Ludvig satt kvar.
Ludde Rööv! Kom häit nu”
Ludvig sträckte sakta upp bakbenen.
” Rövludd! Kom nu och hjälp mäj välja gödsel”

Rövludd. Hörde kärringen sig själv prata?
 Några personer vände sig om i affären och tittade småmärkligt på både Ludvig och Ebba-Britt. Räven insåg att så länge han var Brittans sidekick så skulle han också bli sedd på som en pensionerad tant. Han gav henne en så intensivt hatisk blick att han fick lätt huvudvärk.
” Rövludde, vau ståur du däer och stirrar för? Hjäelp mäj, grisbajs eller kobajs?”
 Några personer började småfnissa åt dom och Ludvig kunde inte se annat än en mängd svarta prickar framför sig. Han kutade mot Ebba-Britt, högg tänderna i ankgödselpåsen och började hysteriskt slita och skaka i den. Gödslet flög åt alla kanter och Ebba-Britt bräkte förfärat,
” Luuddääää, väe fäen tar du dig tiiill?? Äinte Ankbaajset! Äinte ankbajset!!!”
 Men det var för sent. Påsen var utskakad och gödslet låg överallt. En väldigt irriterad butiksägare kom fram till Ebba-Britt.
” Den där påsen måste du betala! Och räven ska du lämna utanför!”
” Röven?”
” Nej, din röv kan du behålla, men räven ska vänta ute
Ebba-Britt såg chockerat på butiksägaren medan Ludvig förnöjt tassade ut ur trädgårdscentralen och satte sig bredvid cykeln Eva-Karin.

 Några minuter senare kom Ebba-Britt ut med en påse kogödsel, satte den i sin cykelkorg och såg allvarligt på Ludvig.
” Nu fick jau betala för tvåe gödselpåusar, näer jau bara behövde äen. Fattar due Ludde? Fattar due vad due gjort?”
Ludvig tittade frånvarande i luften.
” Hallåe, äer nåugon hjemma? Lyssnar du påe mäj?”
Du är en skit, tänkte Ludvig. Men han sa inget.
Ebba-Britt kunde inte göra mycket mer än att koppla räven vid Eva-Karin och cykla hem. När de åkte förbi det stora gröna buskaget satt fortfarande den fula katten där och stirrade.
”Vad vill du?” ropade Ludvig kaxigt till den medan han försökte hålla jämn takt med cykeln.
Men katten tittade bara arrogant tillbaka.
” Vem är du?” ropade Ludvig vidare.
Katten öppnade sin mun långsamt och Ludvig försökte desperat hinna med att höra vad han skulle säga innan cykeln kommit för långt, men det sista han såg var hur katten åter igen tog upp sin tass och gav honom fingret.
Du ska få stryk! Stryk!” ropade Ludvig men han var osäker på om katten någonsin hörde. 

7 comments:

  1. varför springer han inte bara iväg o bosätter sig i skogen? Vad är det som håller honom kvar? Skånskan är kul.

    ReplyDelete
  2. Haha! Riktigt bra!
    Kommer det fler delar? :)

    Stackars räv.. Skånskan är klockren!

    ReplyDelete
  3. Varför Ludvig inte springer iväg är för att han inte vet något om att ta hand om sig själv. Han vet att han måste bort. Men han vet inte helt hur ännu. Ludvig är rätt klok egentligen. Dessutom gillar han polarbröd väldigt mycket, och det kan han ju inte köpa själv.

    Det kommer fler delar, ja!

    Tack för kommentarerna :) Var kul att läsa

    ReplyDelete
  4. men hur började det då? Var det nån kärlek, någon stekpanna och fjäril inblandad?

    ReplyDelete
  5. Hur historian ploppade upp i mitt huvud eller hur Ebba-Britt och ludde träffades?

    ReplyDelete
  6. hur dom träffades ja! Men det kanske blir är en egen del i historien?

    ReplyDelete
  7. Jag har inte helt tänk på det... hon köpte väl honom i en djurbutik eller hittade honom i skogen? Fast jag skulle kunna baka in det i historien.

    ReplyDelete