30 November 2008

Ska vi baka bullar?

Vilken mysig söndag det varigt.
 Vaknar lite innan 11, något smågroggy från gårdagen och ger mig ut till Lund för att vandra runt i en något småfjamsig skyltsöndag med Vanja och Anders. Man trodde att det skulle handla om gratis glögg och sådär... men Lund slutade i en kaos av poliser och nazister... och antinazister... och kullersten. Jaja, vid det laget var jag redan trygg någon annanstans.
 Kvällen fortsatte med lussebullar och pepparkakor och kokning av Muminpappas äppelglögg. Har två fina linkar att dela med mig av dessutom!  


29 November 2008

Lust på Korpuskalender?

 Som jag nämnde i ett gammalt inlägg har jag gjort en kalender av det lilla korpusdjuret. Kalendern är fortfarande ute och tillgänglig för alla som önskar en! Den finns i sandfärgen ovan samt en mörkbrunare färg. Det är bara att kontakta mig på ulricake@gmail.com så får du en i posten inom en vecka.
 Inklusive frakt kostar den 100 kronor, förutsagt att du bor i Europa.

 Idag ska jag ge mig ut i Lund och se om det kanske kan finnas några småsöta småtingsaffärer som kan tänka sig att sälja den. Wish me luck!

/ Uli och Korpus

27 November 2008

Isprinsessan Xiao

 Det var en sådan där fuktig onsdag eftermiddag och jag ankom till ishallen lagom ful i hjärnan. Sprang in på dasset för att snyta mig och sedan snubblade jag vidare till den stora rinken. Där spelade de långsam klassisk musik och så var där en liten liten pojke och en liten liten flicka som paråkte som två små svanar på isen. Jag blev helt paff och stod bara och såg häpnande på dom. Wow. Tänk om jag hade haft den elegansen när jag var 6 år? Men nej. När jag var 6 år betedde jag mig mest som en grottmänniska. 
 Jag mötte upp med Xiao xiao och tillsammans smutsade vi ner glaset/plastet runt rinken. Det är inte det lättaste att fotografera någon bakom det där skitglaset ska ni veta, för modellen hör ingenting! Så jag var tvungen att smyga runt hörnet varje gång jag skulle säga, imma lite mer och sära mindre på fingrarna eller titta mer passionerat på mig, som om jag vore din ä-älskare.
 På måndagar har dom kurs för vuxna... kanske ska Uli våga? På med ullkallingarna. Ull ull.

 Ja. Två timmar i ishallen och jag ankom lagom nedfrusen till krokikursen senare. Fick sitta med vantar på fötterna. Det var spralligt. Modellen var rätt kass dock. 
 Men, nu ska jag på fest, hoppas ni får en fin torsdagkväll :)

26 November 2008

Skokvinnan, Mina den fina

Har ni sett en elegantare skokvinna innan? Nej, jag tror inte det. Precis som med Rebeccas marsvin så fanns det fler skor bakom oss faktiskt. Så detta är inte alla par Mina äger.

 Ska jag berätta något kort om flickan?
 Vi har känt varandra i snart 5 år, så vi är egentligen rätt färska vänner... nästan. Eh. Va? Nej jag vet inte längre. Mina pluggar juridik och är såklart VÄLDIGT smart. Men inget fascinerar mig så mycket som alla underbara nya outfits Mina har på sig varje gång vi ses. Oftast något unikt från second hand tillsammans med ett par spralliga eller eleganta skor.
 Hon är lite som superwoman. Smart och het och med stil, och en jättefin vän. Det är helt galet.

25 November 2008

Marsvinskvinnan

 Dagens bild till läppstiftsprojektet. Jag kan kanske börja med att säga att detta inte ens var hälften av alla marsvin som Rebecca har hemma, men vi kunde inte lägga ihop hanarna och honorna. Är det ett nakenmarsvin som hon har på axeln? Ja det är det.

 Ulicamkurvan har gått upp igen. Detta firar vi med en tisdagsplaylist:
Moldy Peaches - Nyc' Like a Graveyard
Mugison - George Harrison
The Velvet Underground - Here She Comes Now
Matisyaho - Short Nigun
Caribou - Irene
The Kinks - Berkeley Mews
Shankar Jakishan - Title Music from "Bombay Talkie"
Alexis Weissenberg - Suite Bergmanesque - 3

 Men nu måste jag gå och baka kaka. Anders fyller ju år! Massa uligratulationer till dig!

24 November 2008

Lisa i djungeln



 Jag och Minas charmerande syster Lisa tog en trip till botaniska trädgårdens växthus för att ta ett porträtt till läppstiftsserien. Just denna miljön blev vald p g a att Lisa är en väldigt väldigt svår person att lära känna i början eftersom man lätt missförstår henne för att vara skeptisk och irriterad på en. Det är något med hennes lömska blick... så jag tänkte att hon kunde gömma sig som en tiger i djungeln och titta kritiskt på en.
 Lisa är dock en väldigt trevligt och härlig person, gäller bara att lära känna henne förbi blicken! Var väldigt kul att jobba med henne, självdrivande och avslappnad som modell.
 Fågeln som också finns på bild ovan är inte Lisa. Utan detta är en av de små aporna som traskar runt i växthuset och bajsar överallt.

23 November 2008

Uli opererar


Foto: Läkare som ofrivilligt har läppstift.

Jag vet att jag sa att jag bara skulle dricka nyponsoppa och glo på min julgran idag.
 Men jag ville ta en bild av pappa till mitt läppstiftsprojekt och undrade om det inte skulle gå och följa med då han opererar. Vilket det så klart gjorde. Dock fungerade inte min idé om att måla ett par läppar på munskyddet och sjuksköterskan var alltid i vägen under operationen... så det hela blev lite upp och ner. Men så tog jag några snapshots i omklädningsrummet. Tror dock inte det håller till serien. Hmm... får se. Det var i alla fall kul att gå omkring i scrubs och en sådan där fule-muslim-operations-luva. Och så blev jag inte illamående eller svimel av blodet och köttet och hammrandet och knivandet, så det var ju trevligt.

 Rubymag har förresten några nya nummer, kolla in dom här.

Jag ger er lite naket

 Eftersom ulicam statistiken har dalat de senaste dagarna är jag tvungen att lägga upp några av mina kroki-skisser i hopp om att locka tillbaka läsare med nakenhet. Ja, hoppas kan jag ju alltid. Eller så kan jag inse att ulicam börjar mögla. Shit. Press. 
 Kroki är rätt märkligt... man tänker ingenting på att man arbetar med en naken människa. Det känns bara helt konstigt naturligt.

 Snön och kylan har hållt i sig. Och att åka hem i tunna strumpbyxor klockan fyra på natten är inte samma som det var för en vecka sen.
 Men idag är det söndag och sol ute. Så jag föreslår att ni lyssnar på the moldy peaches och planterar er julgran och dricker varm nyponsoppa som jag ska.

Er Uli

22 November 2008

På Fjäder-besök

Hemma hos Fredrik
Foto: Fredrik Ödman

 Jag tuffade förbi Ängelholm och besökte Fredrik Ödman häromdagen,
 Då döpte vi bland annat en grävling till Mina och så kom vinterns första snö.
 Sedan gick Fredrik med på att delta i läppstiftsprojektet och jag fick ta ett porträtt. Vilket är underligt för då jag och Sissel bad honom och Mikkel att klä ut sig i klänningar för två år sedan var det ett strikt nej vi fick till svar. Sedan så handlar ju mitt projekt i och för sig inte om att de kvinnlig ut... så kanske är det det som är skillnaden?
 För er som inte känner till Ödman borde ni kika in på hans hemsida här
 annars finns flera av hans fotografier också här   (å en bild av mig i rosa klänning :)

 Ibland kallas Fredrik för Fjäder. Detta ogillar han starkt. Jag vet inte helt varför.

20 November 2008

Flicka Pojke Ko

Den här glada bunten träffade jag på Delhis gator några dagar tillbaka.

19 November 2008

Jag föll i mina gummistövlar

Idag var dagen av revolution. Dagen då läppstiftsprojektet skulle komma igång. Ni kanske undrar exakt vad läppstifts-projektet är? Jo, det vibrerar ju fortfarande ganska löst såhär i novemberluften, men grundidéen går ut på en serie porträtt av karaktäristiska människor med läppstift. Varför med läppstift? Jo, för att kunna bära starkt rött läppstift måste man ha lite sass och karaktär. Enligt mig. Och att då måla läppstift på redan karaktärfyllda människor är som att rama in dom. Första porträttet blev av vackra Mina med hennes skosamling. Bilden får ni inte se just nu för ibland måste man vänta lite. Ni får vänta.
 Jag hade tagit min nya, feta, funna cykel Ulla B till Mina, p g a att den har en fet pakethållare som jag får plats med stativ och kameraprylar på. Men Ulla B är inte så stadig ska ni veta. När jag åkte glad och hurtig genom regnet för att ta mig vidare till konsthallen som har en stor fotoutställning så gjorde Ulla B just det som coola cyklar aldrig skulle gjort. Hon ville inte slira upp på en trottoarkant utan trillade som en gammal kärring vilket gjorde att jag också låg där på den blöta asfalten i mina gummistövlar som en kärring.
 Som. en. kärring.
 Och studenterna i närområdet åkte bara förbi mig och fnissade smått.

 Jag var tvungen att åka in till botaniska parken efter detta. Jag tycker om alla de olika lukterna i de olika växtrummen. Kaktusrummet luktar stark honung, det fuktigaste djungelrummet luktar lettiska grisbönor, och det svala rummet längst ut luktar som den sötaste jasminbusken på sommaren.

 Nu måste jag åka iväg på krokikurs. Jag hoppas modellen är en het brud och inte en gubbe med sladdrig rumpa, för jag har redan känt mig som en kärring en gång idag.

18 November 2008

Det regnar ute

Det regnar ute.
 Under förmiddagen satt jag i min pyjamas och skissade träd och hundar.
 Och jag måste säga, om det i min fagra framtid stod mellan HDK (Högskolan för design och konsthantverk) och HFF (Högskolan för fotografi) skulle jag lugnt valt HDK. Du kan trixa mycket med foto, men ibland känns det som att man aldrig lyckas skapa en så speciell värld som man kan med illustration.
 Och vet ni, när vi väl pratar om framtiden, jag skulle hellre gifta mig med en illustratör än en fotograf. En fotograf skulle förmodligen vara arrogant och bära strykna byxor. En illustratör skulle skratta och läsa barnböcker och ha massa färgpennor som jag kunde låna. Som den här killen, han målar lite och surfar lite. Det är ju en sån person man vill ut och bygga en trähytta med i skogen på sommaren.
 Hade inte det vart kult? En trähytta och en ataljé. Och en stor rysk varghund som heter Bengt. Ska bli spännande i framtiden. Undrar om det regnar mycket där också?

17 November 2008

3 sekunder



 Ni vet att folk faktiskt inte läser på bloggar.
 De tittar bara.
 Hälften av bloggläsarna tror fortfarande jag är i Indien.
 Därför fotograferar jag.
 Det orkar folk titta på.
 Men jag är ju faktiskt också rätt lat.
 Korpusboken segar sig fram.
 Att skriva är jobbigt. 
 Inte bara läsa är jobbigt.
 Skriva är jobbigt det också.

15 November 2008

Kväll i Srinigar, del 2


Precis som på morgonen hörde man även munkarnas bönsång när solen gick ner. Då var det fint att sätta sig på båthusets tak och ropa " Raaauuul... could you bring us some tea and crackers?" och dricka jasminte tills allt blivit helt mörkt.
 Sen var vi dock tvugna att bege oss till vårt sovrum för i huvudrummet satt AJ och Craig och rökte på så mycket att luften var alldeles tjock och o-and-bar.
 AJ kallade Craig för hans brotha' from anotha' motha'. Jag och Vanja kallade AJ och Craig för 2 idiotiska apor.

Kväll i Srinigar


Igår blev första sidan av Korpusboken skriven. Det tog lång tid.
 Resten av förmiddagen spenderade jag i köket och lagade soppor, bullar och muffins.
 Sen gick jag och Vanja på bio med mjölk, blåbärssoppa och mina bullar.
 Det är något speciellt med bullar.
 En gång i tiden kallades jag för bullen.

13 November 2008

Utegångsförbud i Kashmir


 Mina föräldrar har aldrig gett mig utegångsförbud. Förmodligen för att jag är ett väldigt snällt och mesigt barn. Men Srinigar däremot... gav mig det.
 De tre första dagarna på husbåten i Kashmir var väldigt fina. Men jag och Vanja fick lust att åka ut på dagstur i bergen men vår idiot-båtsman "AJ" som spenderade 24 timmar om dagen på att röka hash och snacka skit sa att vi i så fall måste flytta till en annan husbåt. Motiveringen var följande:
 Ska ni vandra i morgon så måste ni korsa stan och det kommer inte gå för att det kommer vara strejk. Det är 60 km till närmaste vandringställe. Flyttar jag er så slipper ni korsa stan och det kommer bara vara 30 km bort.
 Så AJs förvirrade pappa paddlade oss fram på en liten träbåt och så flöt vi i tre timmar till en annan flod tills vi kommer till husbåt nr 2; den fula och tråkiga husbåten.
 Gubbarna på den husbåten menar att det är 120 km till närmaste vandringställe och att en dag kommer kosta oss 110 dollar. Nej nej nej. 
 Vanja, vi väntar tills imorgon och så vandrar vi bara upp till berget här utanför.
Nästa dag är det "curfew". Kashmir vill bli självständigt. Folket vill demonstrera. Men indiska regeringen lägger ut utegångsförbud istället. För att komma från husbåten måste man ta en båt in till land. Går inte. Är militär överallt. Jag och Vanja suckar och sätter oss uppe på husbåtens tak. 3 timmar senare är vi rastlösa som koalor och lånar en gammal sliten båten och ror ut själva i floden. Militären längst med hamnen skrattar åt oss och och Indierna som är fast på husbåtarna tittar förvirrat på oss.
 Nästa dag skulle vi verkligen fly. Men nästa dag är det fortfarande curfew. Så vi sätter oss åter igen på husbåtens tak och spenderar 8 timmar på att dricka te.

 Det var under denna dötiden som Vanja fick bära min svarta peruk och jag tog några smått oengagerade bilder från taket. (se ovan)

12 November 2008

Ibland blir det solklart

Jag älskar när man överaskar sig själv. Eller när livet bara vänds upp och ner som en pannkaka och det blir dags för en ny sida och stekas och bli färdig. Jag tror faktiskt jag har vänt på en pannkaka. Jag tror jag steker en ny sida av mig själv just nu. 
 Först var det en röra.
 Jag öppnade brevlådan och där fanns två brev till mig, ett stort och slitet i alla kanter... ett sådant utan frimärken som man misstänker har funnits på postkontoret i ett år, och så ett brev från Lofoten. Det stora brevet var från Högskolan för Fotografi i Göteborg, innehållande min gamla söknad till dom. I det andra brevet från lofotens folkhögskola fanns en bekräftelse och ett brev från Erlaug. Erlaug skrev om vad som hände på skolan i år och berättade lite om var hon rest i Indien i oktober.
 Indien. Och Göteborg.
 Jag såg på det slitna kuvertet från högskolan och blev så arg att jag började gråta. Såg på bilderna och blev ännu argare på mig själv och förstod så klart varför jag var här just nu och inte där.
 Så jag satt där i hallen och såg ner på bilderna och kuverten och breven och framför mig fanns Göteborg, Indien och Lofoten i ett.

 Jag är hemma igen och jag vet exakt vad jag vill göra. Jag har två större projekt att starta upp och två månader på mig. Det ena gäller Korpus och det andra handlar om läppstift tillsammans med folk och skisser och fotografier.
 Och jo, så finns det en tredje sak också som gäller en råtta. Eller kanske två råttor

 Äntligen har kreativiteten som jag väntade på i augusti blommat upp och jag känner mig alldeles pirrig och glad i magen - nästan som när man är nykär. Kär i magen... kan man må bättre än så?

11 November 2008

Lotusträdgården




Klockan var 04.30 på morgonen i Srinigar och det var dags för Ulrika och Vanja att vakna. Floden låg svart och kylan smög ovan den blanka ytan. Raul visade oss vägen till vår lilla träbåt, i vilken vi kröp ned i tillsammans med vår stora filt och två värmeflaskor. Båten sköts ut i vattnet och rätt som det var existerade inget förutom munkarnas morgonböner som ekade runt om i dalarna och den sakta vaknande solen som kröp upp från horisonten och målade allt lila och blått. Vi åkte förbi ruttnande lotusträdgårdar och lokala grönsaks-marknader. 
 Men det bästa var då båten stannade till utanför bagaren och vi fick var sitt varmt bröd i handen. Det slank snabbt ner i magen och värmde lika gott som värmeflaskorna.

03 November 2008

KashmereChillout

Saaher ligger det till. Dehli var jalla jalla i dina brallor. Jag och Vanja er inte jalla jalla i vaara brallor. Saa vi drog nord. Over stora och hooga berg floog vi tillsammans med naagot av verldens vackraste flygverdinnor och landade i ett svalt kashmere. Vi korde en jeep genom en smaalugn men som vanligt smutsig hund/kor/sopor stad... och koorde ut till floden. Och her... er det saaa vackert. Vi bor i ett stort vackert baathus med en homosexuell britt, en annan britt som rooker paa och en canadensare som laaser bok. Vi har varit her i ca en halvtimme som vem mer som bor her vet vi ikke. Men dom har ett troogt litet internet her saa vi ska haalla er uppdaterade. Vi er jetteglada oover att vi hamnat i det her lugna lilla paradiset och kommer nog stortrivas! Bye bye Dehli, hello relax :)
(Aa Knut, beatles har tyverr foorstoort det der steded..rishikikisskkhhaa.. och de flesta ashrams der er ikke saa bra, saa vi ska kanske hitta ett annat sted. Men vi ska vel fixa lite yoga i vaar resa ocksaa)
Jettemanga helsningar fraan trebaaten!
// Uli och Vanja

02 November 2008

Vem er den som ljuger?

Hej i alla era fina verldar!
Jag och Vanja vill da som de flesta tursiter komma veck fran Dehli, for som Indierna seger sjelva... oh oh... no one stays in Dehli for more than one day. Dehli is just too much.
Saa forst tenkte vi dra upp till naagot som hette Rishikesh och pyssla med yoga i 10 dagar.. en paketresa vaart hotell skulle fixa. Men ner vi begav oss ut i gatan for att spela brennboll med barnen treffade vi pa en veldigt snell indier som berettade att vart hotell inte var sa bra att lita paa (och att det dessutom var regnperiod pa yogastellet) och att de formodligen bara vill lura oss. Sa han har tagit oss till statens infomationsbyraa der vi istellet bokat en resa till Srinagar, ok ja.. det er i kashmere.. men de lovar att det er veldigt lugnt der nu och att det er mer oroligheter i oost. Och de seger att vi kan vara helt trygga der. Vi ska bo i husbaatar vid bergen och allt ska vara chill chill chill, sa mammasi och pappsi, oroa er inte! Idag har vi kopt sim-kort, sa vart indiska nummer er 0091 9718 907819
Indier er jettevenliga saa det er det finaste. Men hotellfolket er luriga, saa dom ska vi undika fran och med nu!

Massa kramar till alla der hemma!

01 November 2008

Framme

En laang laang flygresa er slut och jag och Vanja har anlent som sma utfisna paaron till Dehli. Som alla andra India-nyboorjare er vi saklart lite kulturchockade men ska foorsoka med smaa steg kliva ut ur doorren och kika pa vad denna dammiga och varma stad har att erbjuda. Vi funderar paa att dra upp till yoga-viilage for att slappa... boorja med att ta det chill, istellet for att stressa pa stortrafikerade gator. Men vi faar se var odet far oss.
Vi hor av oss, ska forsoka fa tag pa indiskt sim-kort nu.

Toodels // Uli och Vanja