13 November 2008

Utegångsförbud i Kashmir


 Mina föräldrar har aldrig gett mig utegångsförbud. Förmodligen för att jag är ett väldigt snällt och mesigt barn. Men Srinigar däremot... gav mig det.
 De tre första dagarna på husbåten i Kashmir var väldigt fina. Men jag och Vanja fick lust att åka ut på dagstur i bergen men vår idiot-båtsman "AJ" som spenderade 24 timmar om dagen på att röka hash och snacka skit sa att vi i så fall måste flytta till en annan husbåt. Motiveringen var följande:
 Ska ni vandra i morgon så måste ni korsa stan och det kommer inte gå för att det kommer vara strejk. Det är 60 km till närmaste vandringställe. Flyttar jag er så slipper ni korsa stan och det kommer bara vara 30 km bort.
 Så AJs förvirrade pappa paddlade oss fram på en liten träbåt och så flöt vi i tre timmar till en annan flod tills vi kommer till husbåt nr 2; den fula och tråkiga husbåten.
 Gubbarna på den husbåten menar att det är 120 km till närmaste vandringställe och att en dag kommer kosta oss 110 dollar. Nej nej nej. 
 Vanja, vi väntar tills imorgon och så vandrar vi bara upp till berget här utanför.
Nästa dag är det "curfew". Kashmir vill bli självständigt. Folket vill demonstrera. Men indiska regeringen lägger ut utegångsförbud istället. För att komma från husbåten måste man ta en båt in till land. Går inte. Är militär överallt. Jag och Vanja suckar och sätter oss uppe på husbåtens tak. 3 timmar senare är vi rastlösa som koalor och lånar en gammal sliten båten och ror ut själva i floden. Militären längst med hamnen skrattar åt oss och och Indierna som är fast på husbåtarna tittar förvirrat på oss.
 Nästa dag skulle vi verkligen fly. Men nästa dag är det fortfarande curfew. Så vi sätter oss åter igen på husbåtens tak och spenderar 8 timmar på att dricka te.

 Det var under denna dötiden som Vanja fick bära min svarta peruk och jag tog några smått oengagerade bilder från taket. (se ovan)

2 comments:

  1. Så utrolig vakre bilder Uli:) Håper du nyter eventyret i India:)

    Stor klem fra Anne-Line.

    ReplyDelete
  2. Tack linus :)
    Men du vet väl att jag är hemma nu?

    ReplyDelete