04 September 2008

Gryning GRYNING

 Klockan var sådär 20.30 och jag insåg att jag inte kunde sitta inne och vika örhängen längre utan var tvungen att gå ut och ta lite bilder på LYKTSTOLPAR och TRÄD och sånt DÄR.
 Så jag cyklade iväg på min svarta heta tävlingscykel, MAXINE, ut i den blåa natten. Dom syltunna däcken susade tyst på asfalten - jag var osynlig för banditer, blottare och kaniner.
 Bilden ovan, suck för en otur... jag stod där och tryckte 5 sekunders exponeringar  - och så precis MELLAN två exponeringar lyser hela himlen upp och en fet BLIXT knäcker hela skyn. MELLAN mina två exponeringar. Satan! Så jag börjar trycka iväg på bulb i fullt hopp om att det kommer en till blixt. Men blixten kom aldrig.
 Något annat kom.
Åskans vän REGNET kom. Och oj vad det kom. Jag kastade mig på MAXINE och trampade iväg så fort jag kunde med vattnet piskande i mina naiva ögon. SLASK SLASK jag såg INGENTING. Men rätt som det var körde jag in under en tunnel och tvärbromsade. PAUSDAX.
 Jag stod där själv. Men så kom någon springandes mot mig. En joggare. En kille. En ung kille. Han stannade också till i tunneln. Han stannade till 10 meter ifrån mig. Vi sa inget. Jag var förvirrad. Gryningen hade blivit natt. Det var blött. Vi var blöta. Är detta ett sådant hollywood ögonblick då man ska kasta sig i varandras armar och ha sex på asfalten? För att tiden liksom står still i ovädrets mörker?
 Men vi sa inget till varandra. Vi båda bara stod där och tänkte på hollywoods SEXUELLA REGNÖGONBLICK.

No comments:

Post a Comment